💯 dagar dag 79

 

Gårdagens utflykt till grannkommunen och Sjukstugan i Vilhelmina där jag träffade vita rocken Vilhelmina var jobbig.., men även givande 👍 synd bara att jag inte fick chansen till detta redan när jag typ för en livstid sedan insjuknade.

Igår pratade vi bland annat om Förväntan och Antagande, Bekräftelse, Självkänsla…

 Vi har alla förväntningar på varandra och vi gör olika antagande, ibland helt galna 😅 det är lätt att man vid ett första möte tror sig veta, man antar att en person är på ett visst sätt på grund av dens utseende, beteende eller hur personen yttrar sig.

Antagande är en lögn tills Du vet sanningen. Om möjligt så ta reda på fakta, tro ingenting.

Detta förväntningar och antagande fick mig att mejla en person och fråga: Varför… inte för att det var nån stor grej, men det var en sak som skavde och som jag funderade på.

Jo yes 👏 jag fick svar 😃

Mycket vi gör på de sociala medierna är kopplade till vårt bekräftelsebehov, vi vill att våra ”vänner på nätet” ska uppmärksamma det vi gör och det är lätt att vi jämför oss med andra.

Igår fick jag veta att det finns något som kallas (heter?) Facebook depression‼️vi jämför oss med andra och tror alla andra har ett bättre liv.

Nu tror jag inte att jag är i riskzonen 😅 men jag har inte Facebook av vissa personliga anledningar och möjligen kan det bero just på detta: Hur andra framställer sig själva, sina liv och allt vad det nu är.

Om någon har förväntningar på mig är det bara att kommunicera, anta inget utan ta kontakt 😅

Blogglandia är en värld där vi både känner till och vet massor om varandra samtidigt som vi är okända och kanske inte har så mycket gemensamt förutom att vi bloggar. 

Ibland tar vänskap slut på grund av olika åsikter och ibland kanske det handlar om någons prestige.

Det är inte farligt med förändring och kan man av någon anledning inte acceptera andras åsikter utan att hamna i klinch så är väl vettigt att gå skilda vägar, ibland kanske man efter en tid väljer att sträcka ut en hand, det beror ju på vilken relation man haft.

💯 dagar dag 66

 Egentligen hade jag ett halvklart blogginlägg till idag… men nej det kändes fel 🤫 

Så det blir någonting helt annat 😅

Igår var jag till vita rocken Vilhelmina och det är faktiskt skitjobbigt och tar energi MEN det ger även otroligt mycket… det känns trots ökad trötthet och energibortfall bra efteråt.

Det är självklart tröttande att åka 2 x 7 mil på halkiga vintervägar och att genomgå både fysisk och psykisk behandling i 90 minuter men det är det så värt.

Nu har jag bara (tror jag) två olika besök hos två olika sjukvårdsinrättningar kvar innan det blir jullov - jag ska till sjukgymnast i Dorotea på fredag förmiddag och den 16 december till den vita rocken Vilhelmina.

Igår blev det både avspänning/avslappning, ACT och lite mer me/cfs relaterat.

ACT handlade om vägval… om medvetandet om de olika tankar som troligtvis känns som både fakta och sanning.

När någon ber Dig göra något som lockar/tvingar Dig ur Din bekvämlighetszon kommer Ditt sinna säkert att opponera sig 😅 Det är som om vi har en svepskälsapparat inne i huvudet så fort vi ställs inför en uppgift som känns obehaglig börjar den rabbla upp en massa (verkliga) orsaker till varför vi inte kan, inte bör eller borde genomföra detta.

Två olika alternativ:

Låt sinnet ta kommandot och övertala Dig att inte göra…

Låt sinnet babbla på 😅 men lyssna inte, tänk på det som en radio som låter i bakgrunden och gör uppgiften.

All vår början är svår, det är genom att öva vi lär oss och blir bättre ☺️ utan att pröva, försöka och öva kan vi aldrig lära oss.

💯 dagar Dag 52

 Gårdagens samtal med vita rocken Vilhelmina gav mig tankar…

Tankar av olika slag… 🤔💭❓Det är en process, något pågående.

Tisdagskvällen avslutades med att jag plockade ur diskmaskinen och fick ryggskott.

Kriget i Ukraina går in i en ny fas… landminor tillåts och frågan är väl vad som händer när Trump tillträder som president, stryps all hjälp till Ukraina då?

Färgsprakande November med Lillasyster på Skogsliden

En tillbakablick mot dagar som varit:

Utsikt genom husvagnsfönstret 

Min lille Bullen, Siberian Husky

💯 dagar Dag 36

 Jag vet att jag är gnällig 😫 men jo yes just nu tillåter jag mig att klaga av mig här i bloggen… från och med onsdag ska det bli annat 😅 nej egentligen ska jag absolut inte ropa hej innan jag sitter där och funderar på ett nytt blogginlägg.

Men vad jag syftar på är att morgondagens dejt med vita rocken Vilhelmina på sjukstugan i Vilhelmina ska ge mig lite positivitet och en känsla av hopp.

Jag läste hos vanja wikström ”Om den bästa tid är nu, blir det sämre sen?” Och självklart funderade jag över när min BÄSTA tid är kommen…

För tillfället har jag svårt att känna mig positiv, att acceptera och gå vidare… Men det ska bli bättre.

Men något jag blir GLAD över är att Elin kommer hem med bussen om ungefär en timme, en blixtvisit… i morgon ska de tre Estet klasserna uppträda på Kulturhuset för eleverna här på grundskolan.

Jag hinner antagligen inte träffa Elin någon längre stund under morgondagen eftersom jag ska till vita rocken Vilhelmina, men jag får ju vara med henne ikväll❣️

Min lilla Elin för typ 16 år sedan 🥰

Ett 💯 dagar dag 10

 Dagar kommer, dagar går och nu har det blivit 10 dagars bloggande av de 💯 som jag har planerat 👍

Igår kom första snön som låg kvar… över dan.

Jo men yes mina pelargoner står fortfarande kvar i köksfönstret och blommar

Om gårdagens besök i Vilhelmina på sjukstugan hos vita rocken Vilhelmina kunde jag sagt mycket 😅 men jag ska tänka och fundera lite på vad som egentligen blev kontentan av besöket och mala ihop det i en kort resumé.

Bild från igår Vilhelmina 

När jag eller rättare vi kom hem så var det inte bara jag som intog sängläge:

Utan överdrift kan jag lugnt säga att det var otroligt skönt att träffa sängen 😅 

Jag tror nästan att J blev glad när jag slutade hänga runt honom 🤪 det kändes som att han var nalta less på mig som inte längre hade ett fungerande ordförråd 😶 hjärnbrist gör ju att jag tappar ord och inte längre fixar att kommunicera.

Den vita rocken Vilhelmina påtalade vikten om att jag laddar mitt batteri i tid och inte väntar tills det är soppatorsk 😓😥

💯 dagar dag nio

 Bjuder på ett par bilder från igår måndag:

Jag försökte gå en 500 meter lång (‼️) promenad med Frost men gav upp och var mer än nöjd 🙁 efter typ 300 meter, det gjorde för ont och kändes absolut inte okey 😥

Jag körde även lite bil… jag var till biblioteket och lånade två olika böcker 📚 

Det gick ändå bättre att köra bil än att gå ☺️ När jag testade att köra bil i fredags blev jag så mycket sämre efteråt, då kände jag att jag i princip var en trafikfara 😶

Detta onda knä är jäkligt besvärligt.

Vid halv 12 går färden västerut och jag har tur eftersom J skjutsar 👍 att köra själv är inte möjligt, dels på grund av mitt trilskande knä men egentligen den främsta anledningen är min hjärntrötthet och att vi icke vet hur jag mår efter besöket.

Tack och hej 👋 ha en fin tisdag 🤗

💯 dagar Dag 5

 Så har det blivit fredag… denna vecka har det ju faktiskt hänt lite mer än en vanlig vecka 😅 vanligtvis brukar jag inte ha jävulskt ont i mitt högra knä och jag brukar aldrig behöva ta mig till sjukstugan i Dorotea för att bli undersökt av sjukgymnasten 😜

När jag pratade med Vita rocken Vilhelmina i tisdags så pratade hon bland annat om att ORD är kraftfulla och HUR man använder ORDET kan påverka måendet.

Jo yes jag kan inte annat än hålla med… jag vet att det är en viss sanning i detta: Hur man har det beror på hur man tar det 😅

SINNESROBÖNEN

Gud, ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
Hjälp mig att leva en dag i taget,
att glädjas åt ett ögonblick i sänder
och att acceptera motgångar som en väg till frid.
Hjälp mig att - på samma sätt som Du
ta denna syndiga värld precis som den är,
inte så som jag önskar att den skulle vara,
och att lita på att Du gör allt väl
om jag överlåter mig åt Din vilja.
Ge mig nåden
att få leva någorlunda lycklig i detta livet
och i fullkomlig salighet tillsammans med Dig
i det tillkommande.