Nya insikter och mönsterbrytare

 Ett liv med mening Meningen med livet

Placebo ☺️ eller omprogrammering av hjärnan 😅

🌟 Om Du - JAG - förväntar oss bra saker så händer det bättre saker 

 ➖ På samma vis - förväntas dåliga saker så kommer det dåliga saker 

➖ OM till exempel en läkare säger att det är en KRONISK SJUKDOM och Du/JAG aldrig kommer bli frisk så är risken stor ATT Du/JAG aldrig ALDRIG kommer bli frisk

🌟Självklart blir det en tvärtom reaktion ifall Du/JAG får höra att VI kommer att bli friska - även om det tar ett tag och kräver att Du/JAG kämpar och inte ger upp 

Neuroplastisk hjärnträning ELLER mönsterbrytare VAD Du/JAG kallar det har inte så stor betydelse.

🌟Förändring eller stagnation

🌟 Förbättring eller försämring 

Precis som Znogge kommenterade i gårdagens blogginlägg så är det ”bara” att välja möjligheter eller som någon sagt Hur Du har det beror på hur Du tar det och yes det är ju faktiskt sant - åtminstone rent teoretiskt.

MEN det är TYVÄRR även sant att det man eller JAG‼️ALLTID fått höra från sjukvården, läkarvetenskapen har varit att ME/CFS är en obotlig kronisk sjukdom och att det ”bara” är att acceptera eftersom det inte går att förändra detta eftersom ME/CFS är en LIVSLÅNG kronisk sjukdom… detta har ju så klart påverkat mig oerhört mycket under de snart (i början av juni) 27 åren sedan jag fick diagnosen på Umeå universitetssjukhus, neurologen.

Det är INTE bara mina egna tankar utan även omvärlden, omgivningen, läkarvetenskapen påverkar mig på gott och ont.

Att vända på steken 😜 eller rättare sagt ändra hur man/JAG tänker är en pågående process som tar energi och kräver inte bara koncentration och motivation utan även positiv respons och ett märkbart resultat.

🌟 Radikal acceptans = Acceptera läget: det här ÄR det som är, hur jobbigt och hur fel och orättvist jag än tycker det är

JAPP åter till ACT ‼️accepterar det jag inte kan förändra‼️

🌟 Strategisk positivitet att acceptera den funktionsnivå jag har, anpassa aktivter så de går att genomföra (utan krasch) undvika berg och dalbanan-effekten vilket ger en bättre/stabilare vardag

🌟 Pacing - känna till mina gränser, planera och hitta en balans mellan aktivitet och vila

🌟 Fokusera på VAD jag faktiskt kan, sätta realistiska mål 

Tisdagens bilder:

Det blev vinter igen ⛄️ 

Jag tänker att precis som JAG faktiskt accepterar att den tidiga våren tog ett steg bakåt och vintern tog omtag, jag vet att även om det är en uppförsbacke så blir det en vår och en sommar SÅ exakt lika samma så även om jag kommer fortsätta må skit, vara trött och ramla ner i svart hål och livet är en kamp vissa perioder - det går bra 👍 det blir bättre, det blir absolut bättre dagar. 

Helt ärligt så måste jag försöka, det finns snart inte något annat alternativ - antingen tar jag mig till en ”bättre, ljusare nivå” eller väljer att kasta in handduken och lägga mig ner och acceptera att livet är över.

Detta 👇ska jag försöka komma ihåg och visa min läkare, arbetsterapeut ⤵️

‼️‼️‼️‼️

Från Linköpings universitet, Karin Söderlund Leifler

10 mars 2026

Nya insikter hjälpte personer att återhämta sig från långvarig trötthet

Svår trötthet eller utmattning som inte går över, oavsett mängden vila, kallas i medicinska sammanhang fatigue. 

Långvarig fatigue är ett dominerande symtom i diagnoser som postcovid, utmattningssyndrom och ME/CFS.

De drabbade blir ofta mycket negativt påverkade av tröttheten, som kraftigt begränsar vad de kan göra och hur de mår. 

Trots att fatigue både minskar livskvaliteten kraftigt och är en vanlig anledning att söka vård, saknas samsyn om vad som orsakar tröttheten och hur den ska behandlas. 

Diagnoserna och tillstånden är omdiskuterade både bland forskare och i samhället.

I intervjuerna berättade personerna om hur återhämtningen hade gått till. Forskarna analyserade berättelserna för att identifiera avgörande faktorer och händelser i återhämtningsprocessen och hur de hängde ihop.

– I stort sett var det samma mönster vi såg i alla intervjuer. Personerna hade själva fått söka kunskap, främst utanför sjukvården. De hade försökt förstå vad som hänt dem och sökte sätt att må bättre och klara sin vardag, säger Hannah Linnros.

Forskarna fann flera steg som var återkommande i personernas återhämtningsprocess. 

I början upplevde de flesta att de befann sig i en hopplös situation. 

De hade sökt vård, men upplevde att de inte fick svar på varför de mådde dåligt eller om det gick att bli frisk och i så fall hur. Då inleddes ett sökande efter kunskap om vad de själva kunde göra för att förändra sin situation.

En viktig vändpunkt kom när de hittade en hjälpsam förklaring till sina symtom som integrerade psykologiska och kroppsliga processer. 

Då minskade rädslan för framför allt tröttheten och de kände hopp om att kunna må bra igen. 

Utifrån den nya förståelsen började de sedan testa och utvärdera olika saker som bidrog till att de återfick funktion och började må bättre. 

De hade provat olika sätt som kan påverka hur kroppen reagerar och bidra till bättre balans i nervsystemet, som yoga, meditationer, andningsövningar och andra kroppsliga tekniker.

‼️‼️‼️‼️